Asperula tinctoria
Synonymy
Source: Marhold, K. (2011+): Rubiaceae (pro parte majore). – In: Euro+Med Plantbase - the information resource for Euro-Mediterranean plant diversity.
Asperula tinctoria, Sp. Pl.: 104. 1753
Content
Distribution
● Au(A) Bu By Cs Ct dDa Es Ga(F) Ge He Hu It La Lt Mo No Po Rf(C E K NW S) Rm Sk Sl Sr Su UC
Euro+Med endemicA,B: Austria, with Liechtenstein nativeC (Austria nativeD); Belarus nativeE,F; Bulgaria nativeC,G,H; Croatia nativeI,J; Czech Republic native ‒ nativeK,L,M,N; Denmark native: doubtfully nativeC; Estonia nativeF,O; Former Yugoslavia nativeC; France, with Channel is. and Monaco (France nativeA,C); Germany nativeC,P,Q,R; Hungary nativeC,S,T; Italy, with San Marino and Vatican City nativeB,C; Latvia nativeF,O; Lithuania nativeF,O; Moldova nativeE,U; Norway nativeC; Poland nativeC,V; Romania native ‒ nativeC,W; Russia (C European Russia nativeE,F, E European Russia nativeE,F, Kaliningrad region nativeE,F, NW European Russia nativeE,F, S European Russia nativeE,F); Serbia, with Kosovo native ‒ nativeX; Slovakia native ‒ nativeL,M,Y,Z; Slovenia nativeAA; Sweden nativeAB,AC,C; Switzerland nativeAD,AE,C; Ukraine, with Crimea nativeAF,AG,E,F
Bibliography
C. Tutin, T. G., Heywood, V. H., Burges, N. A., Valentine, D. H., Walters, S. M. & Webb, D. A. 1964–1980: Flora europaea 1-5. – Cambridge: Cambridge University Press
G. Andreev, N. , Ančev, M. , Kožuharov, S. I. , Markova, M. , Peev, D. & Petrova, A. 1992: Opredelitel na visšite rastenija v Bălgarija. – Sofija: Nauka i izkustvo
K. Danihelka, J., Chrtek, J. & Kaplan, Z. 2012: Checklist of vascular plants of the Czech Republic. – Preslia 84: 647-811
O. Laasimer, L., Kuusk, V., Tabaka, L. & Lekavičius, A. (ed.) 1996: Flora of the Baltic countries 2. – Tartu: Estonian Academy of Sciences (as Galium tinctorium)
P. Rothmaler, W. H. P. 1994: Exkursionsflora von Deutschland, 4. Gefäßpflanzen: Kritischer Band, ed. 8. – Jena, Stuttgart
Q. Rothmaler, W. H. P. 2000: Exkursionsflora von Deutschland, 3. Gefäßpflanzen: Atlasband, ed. 10. – Heidelberg, Berlin
R. Wisskirchen, R. & Haeupler, H. 1998: Standardliste der Farn- und Blütenpflanzen Deutschlands. – Stuttgart
S. Horváth, F., Dobolyi, Z. K., Morschhauser, T, Lőkös, L., Karas, L. & Szerdahelyi, T. 1995: Flóra adatbázis 1.2. Taxon-lista és attribútum allomány. – Vácrátót
T. Simon, T. 1992: A magyarországi edényes flóra határozója. Harasztok - virágos növények. – Budapest
U. Gejdeman, T. S. 1986: Opredelitel' vysših rastenij Moldavskoj SSR, ed. 3. – Kisinev: Shtiintza (as Galium tinctorium)
V. Mirek, Z. 1995: Vascular plants of Poland. A Checklist. – Polish Botanical Studies Guidebook Series 15
X. Josifović, M. 1973: Flora SR Srbije = Flore de la Republique Socialiste de Serbie 5. – Beograd: Acadeie Serbe des sciences et des arts
AB. Karlsson, T. 1998: Förteckning över svenska kärlväxter. – Svensk botanisk tidskrift utgifven af svenska botaniska föreningen 91(5): 241-560
AC. Krok, T. O. B. N. & Almquist, S. O. I. 1994: Svensk Flora: Fanerogamer och ormbunksvaxter 27, ed. 27. – Stockholm
AE. Hess, H. E. 1998: Bestimmungsschlüssel zur Flora der Schweiz und angrenzender Gebiete, ed. 4. – Basel, Boston & Berlin
AF. Mosyakin, S. L. & Fedoronchuk, M. M. 1999: Vascular plants of Ukraine. A nomenclatural checklist. – Kiev: M. G. Kholodny Institute of Botany, National Academy of Sciences of Ukraine (as Galium tinctorium)
AG. Prokudin, J. N. 1987: Opredelitel’ vysših rastenij Ukrainy. – Kiev: Naukova Dumka (as Galium tinctorium)